Nyårsdagen den 1 januari är en officiell röd dag i Sverige och markerar det nya kalenderårets början. Dagen är en av de kortaste högtidsdagarna när det gäller traditioner – de flesta firanden sker på nyårsafton den 31 december – men den är ändå en välbehövlig vilodag efter nyårsfirandet.
I Sverige är nyårsdagen i allmänhet en lugn dag. Många sover länge, äter en sen frukost och njuter av stillheten. Det är en dag för reflektion, nya löften och en mjuk start på det år som ligger framför.
Ja, nyårsdagen är en officiell röd dag i Sverige. Arbetsgivare är skyldiga att ge anställda ledigt denna dag om inte annat avtalats. De flesta offentliga verksamheter, banker, myndigheter och butiker håller stängt.
Firandet av ett nytt år har urgamla rötter. I det gamla Mesopotamien firades nyår under våren med en tio dagar lång fest. Romarna placerade sin nyårsdag den 1 januari – Janus månad, uppkallad efter den tvåansiktige guden för ingångar och övergångar.
I Sverige firades nyår länge vid andra tidpunkter – medeltida kalender hade nyåret i mars. Det var med den gregorianska kalenderns införande i det protestantiska Sverige under 1700-talet som den 1 januari cementerades som nyårsdag.
Nyårslöften – goda föresatser för det kommande året – är en internationell tradition med gamla anor. Romarna lovade sina gudomar att bete sig väl under det kommande året. Idag handlar nyårslöften vanligast om hälsa, motion, ekonomi och relationer.
I Sverige avslutas nyårsafton traditionellt med att man lyssnar på Carl Michael Bellmans "Fredmans Epistel nr 71" i Skansen-radiosändningen och klockslaget tolv möts av fyrverkerier runt om i landet. Nyårsdagen inleds sedan i lugn och eftertanke.